You are here

Mariaevangeliet på svenska

Nu finns Mariaevangeliet på svenska!

Jag har i tidigare texter som finns på hemsidan för Kvinnor i Svenska kyrkan skrivit om Maria Magdalena, särskilt om vad vi genom forskning kan veta – och inte vet – om henne.  En text som är viktig i sammanhanget är Mariaevangeliet, ett av de evangelier som inte kom med i Nya testamentet och som var okänt fram till dess att en handskrift där delar av texten ingick hittades i Egypten 1896.

Mariaevangeliet skrevs sannolikt ursprungligen på grekiska –några fragment av Mariaevangeliet på grekiska hittades under 1900talet – men i den handskrift som hittades 1896 finns delar av texten i en översättning till koptiska (sidorna är numrerade så vi ser att delar saknas). Koptiska är ett språk som talades i Egypten innan Egypten kom under arabiskt styre, och det är fortfarande kyrkospråk i den  koptiska ortodoxa kyrkan. Mariaevangeliet har ingen koppling till koptiska kyrkan, utan är som så många andra tidiga kristna texter som återfunnits i Egypten skrivet på, eller översatt till, koptiska eftersom det var det språk som talades i dåtidens Egypten.

Tyvärr är det ju så att Mariaevangeliet inte uppfyller våra drömmar om att få Marias eget perspektiv på Jesus från Nasaret eller ens ett kvinnligt perspektiv (vad det nu innebär).    Det är intressant nog att hon i vissa tidiga kristna grupper sågs som en auktoritet, så som Petrus ,Paulus, Tomas och andra manliga apostlar gjorde i andra grupper.  I Mariaevangeliet möter vi dels diskussioner om huruvida Jesus, efter uppståndelsen, kan ha givit en kvinna del av sitt budskap för att hon skulle kunna ge det vidare till de manliga lärjungarna, dels en tolkning av kristen tro som måste ha präglats av sin tids filosofier, inte minst utvecklingar av arvet från Platon. Denna materiella värld ses som förgänglig, som en illusion, som något som snart ska försvinna och frälsningen är då att själen återvänder till sitt gudomliga ursprung. Det är det budskapet Maria för vidare från Jesus till de manliga apostlarna.

Om vi kan släppa drömmen om att få Marias egna ord om Jesus och se honom med hennes kärleksfulla blick kan  vi därför genom Mariaevangeliet få kunskap om tidiga kristna diskussioner om kvinnors roll i församlingarna samt om en för oss annorlunda tolkning av kristen tro som tar upp de stora livsfrågorna, exempelvis om hur Gud är, om vad som är verkligt, om vad vi menar med ”frälsning”. För att kunna förstå texten och se vad den kan lära oss behöver vi, som inte läser koptiska eller är experter på Antikens filosofier, en kunnig guide som översätter texten åt oss, förklarar dess ofta svårtillgängliga tankar samt sätter in den i dess historiska sammanhang.

En sådan guide finns nu tillgänglig på svenska i en bok som går att köpa via vanliga bokhandlar, inklusive internetbokhandlarna:                                                                                     Paul Linjamaa Maria Magdalenas evangelium. Text, översättning och historisk bakgrund, Stockholm:Dialogos, 2020.

Boken inkluderar också bilder, en del om hur Maria Magdalena tolkats genom historien samt Linjamaas svar på frågan om Jesus och Maria var ett kärlekspar. Läsekretsen han tänker sig är sannolikt rätt bred, inte forskare utan en mer allmän läsekrets med intresse för frågorna och vissa förkunskaper om Nya testamentet och tidig kristendom.           

Linjamaa är forskare i religionshistoria vid Lunds universitet och boken grundas på hans eget arbete med den koptiska texten samt på såväl hans egen forskning som på den större internationella forskningen om Mariaevangeliet och andraliknande  tidiga kristna texter, särskilt koptiska texter som inte blev del av Nya testamentet. Det är tydligt att han skriver som en historiker som vill redovisa vad som går att säga på forskningens grund.

För vidare läsning se:

Marianne Aagard Skovmand Mariaevangeliet.. Köpenhamn:Gyldendal, 2017.                           
För dig som läser danska finns alltså  en bok som i hög grad liknar Linjamaas ,med översättning av Mariaevangeliet, förklaringar och historisk bakgrund men den har delvis andra perspektiv än Linjamaas. Även denna bok vilar på forskningsgrund och kunskap i koptiska men har skrivits av en präst i danska folkkyrkan som även  reflekterar över vad mariaevangeliet betyder för henne. Boken är alltså mer tydligt än Linjamaas bok tänkt för en kyrklig läsekrets, och inkluderar även ett kapitel av en konstvetare om Maria Magdalena i konsten, med bilder.

Karen L. King The Gospel of Mary of Magdala. Jesus and the First Woman Apostle, Santa Rosa CA:Polbridige, 2003. Denna bok är mer omfattande och krävande, och vänder sig framförallt till studenter, den som har grundutbildning i teologi/religionsvetenskap samt forskare, men förutsätter inte kunskaper i grekiska eller koptiska. Här finns Mariaevangeliet i engelsk översättning samt en utförlig tolkning av dess idéinnehåll och fördjupad diskussion om dess historiska sammanhang.

I artikeln ”Om Mariaevangeliet – Introduktion och reflektioner”, Svensk kyrkotidning 2/2021, s 38-41 skriver jag om Mariaevangeliet och jämför Linjamaas bok med Marianne Aagard Skovmands och Karen Kings böcker.

Hanna Stenström
Högskolelektor i Bibelvetenskap Nya testamentet på Enskilda Högskolan Stockholm
Forskare och präst i Svenska kyrkan