Vem var Maria Magdalena?
Författare: Hanna Stenström
I Nya testamentets evangelier följer hon Jesus från Galileen till döden och vittnar sedan om hans uppståndelse. Bilder av henne utvecklas i evangelier som inte blev del av Bibeln. Där är hon vittne om Jesu uppståndelse, men även, t ex i Thomasevangeliet, en av dem Jesus samtalar med under sitt liv. Ibland beskrivs hon som en som Jesus älskar, men sannolikt handlar det om andlig kärlek och gemenskap.
Ibland är Maria i konflikt med Petrus. Det kan återspegla konflikter mellan en grupp som såg Maria som sin grundläggande andliga auktoritet och andra som gav Petrus denna betydelse. Konflikten handlar ibland om ifall en kvinna kan vara andlig auktoritet. Maria-evangeliet, som kan dateras till 100-talet, tillskrivs Maria, sannolikt Maria Magdalena, men evangeliets komplicerade teologi har sannolikt utvecklats under en lång tid som måste sträcka sig efter Marias livstid. Även här är hon symbol för en viss tolkning av tro på Jesus. Vi vet mycket lite med säkerhet om Maria och om Petrus. Det vi kan kan se är den betydelse de fick som symboler för olika sätt att tro på Jesus som uppstånden levande frälsare.
I vår svenska almanacka är Magdalenas namnsdag den 22 juli, eftersom det av tradition är Maria Magdalenas dag. I år, 2018, infaller den på en söndag, 8 e trefaldighet, så det finns möjlighet att påminna om henne. Det kan vara svårt i gudstjänsten kl 11, då ingen av texterna för första årgången nämner henne. Söndagens tema är ”andlig klarsyn” och ett genomgående tema i texterna är hur man känner igen ”falska profeter” så det går ju att nämna Maria Magdalena som exempel på en av de kvinnor i historien som faktiskt hade ”andlig klarsyn” och som står som ett gott föredömen, en kontrast till de falska profeterna. Kanske går det att läsa om henne i en sommarkvällsgudstjänst som är mindre formell just denna söndag? 
Texter i Nya testamentet om Maria Magdalena: Matt 27:55-61, 28:1-10, Mark 15:40-16:8, 16:1-8, Luk 8:1-3, 24:49, Joh 20:1-18. Mark 16:9-11 nämner henne också, och är del av ett längre avsnitt i hakparentes. Parentesen beror på att det är ett tillägg i vissa handskrifter till Markusevangeliet som skrivits ihop av någon eller några som sannolikt var missnöjda med att evangeliet slutade så abrupt.
För att läsa mer se: Hanna Stenström: ”Minnet av Maria Magdalena – från evangelierna till feministisk kristendom” i Susanne Olsson och Hanna Stenström (red) Levande ord. Tolkningar av abrahamitiska källtexter, Lund:Studentlitteratur, 2012, s 183-200.