Linköpings Stiftsgrupp

Resa till Finspång

Den 18 augusti 2024 gjorde vi i Linkvisk en kyrkresa till Finspång.

 Vi var först i Risinge kyrka på högmässan, och därefter åkte vi 2 mil söderut till Risinge 
gamla kyrka S:ta Maria som tillkom under 1200-talet. 

S:ta Maria
Den var otroligt vacker att se med sina välbevarade takmålningar. 
Vi intog lunch på hembygdsgården, som låg precis intill. Där fick vi också en visning, som var otroligt intressant.


Risinge gamla kyrka

S:ta Maria kyrka
S:ta Maria gamla kyrka.

Risinge kyrka
Risinge Kyrka

Vi var 10 st som deltog från Linkvisk. 

Text och bilder: Sally Stehager
 
Mellanrum

Världsböndagen 2024


Vi i Linkvisk firade Världsböndagen i år tillsammans med övriga kyrkor i Linköping. Vi var cirka 35 st som samlades i Equmeniakyrkan i Linköping. Härlig stämning och fin musik tillsammans med det utmärkta programmet som kvinnor i Palestina tagit fram. Vi var 10 st deltagare från Linkvisk.  

Temat för i år var: Ha fördrag med varandra 

Texten var hämtad från Efesierbrevet 4:1-7, samt Joh 15: "Mitt bud är att ni skall älska varandra så som jag har älskat er. 
Ingen har större kärlek än den som ger sitt liv för sina vänner. Detta befaller jag er: att ni skall älska varandra". 

Kvinnor över hela jorden ber denna dag samma böner från soluppgång till solnedgång, från Tonga till Alaska. 
En särskild sång hade komponerats för denna dag: 
"Jag ber er var fördragsamma i er kallelse och bevara andens enhet med er kärlek och Guds frid." 

Tre st palestinska kvinnor vittnade och berättade om sina liv. 

Kollekt togs upp till förmån för fattiga kvinnor som får stipendium för att utbilda sig. 
Förra året fördelades 170 000 kronor att fördelas till 44 kvinnor i 10 länder.

Sally Stehager

Deltagare Världsböndagen 2024

 

Mellanrum

 

Kyrksöndag med LinKvisk

Askeby kyrka

Kyndelsmässodagen 2023 gick LinKvisk kyrkresa till Askeby kyrka och kloster.
Askeby är en mindre församling i Östergötland vars kyrka har mycket gamla anor. Den byggdes redan på 1100-talet och är uppförd i gråsten och tegel med mäktiga murar och valv.
Kyrkan har under åren varit utsatt för ett flertal bränder och blivit varsamt återuppbyggd och restaurerad.
Intill kyrkan uppfördes tidigt ett cisterciensiskt nunnekloster som var i bruk fram till reformationen.   Askeby kloster
Klosterbyggnaderna är borta, men området bevarat och dess korsgångar utmärkta. Kyrkan och klosterområdet är belägna på en höjd och här har nunnorna vandrat - i den klosterträdgård som idag är pudrat av ett svagt snötäcke. Askeby kyrka är känt för sin historik som en av våra äldsta kyrkor och Askeby kloster var en välkänd viloplats på vägen mellan kusten och det större Vadstena. Kungars Eriksgator hade också Askeby på sin väg.

Vår rundvandring började i det bevarade och imponerande höga torn från 1100-talet som en gång, även inrymde den tidens domstol, i ett övre plan. Tornet är nu sammanbyggt med kyrkan och vi stannar upp i ”kungarummet”. Där tar vi del av en prydnad som är inhuggen i en av tornets bärande stenpelare. Väl att märka att cistercienserorden var mycket sparsamma med utsmyckningar!
I väggen in mot det stora kyrkorummet finns den glugg från vilken den kungliga besökaren kunde följa gudstjänsten utan att själv bli sedd.
I tornrummet finns också ett altarbord av kalksten och en väggmålning som kan tolkas som en mitra. De breda och tjocka murväggarna måste beundras som byggnadskonst från mitten av 1100-talet! I kyrkorummet möter vi ett krucifix från 1400-talet med dess tidstypiska kännetecken, ser medeltida konstverk placerade i nischer, beundrar altarskåpet – utan dörrar – som upptar vacker Pieta, stannar inför dopfunten i kalksten och låter ögat följa de vackra kryssvalven.
Altarbrun AskebyFramför altaret finns en bildreplik av ett historiskt altarbrun broderat med silke, guld och silvertrådar på rött siden. Brunet fanns kvar efter en förödande brand på 1700-talet och upptar bl a sköldmotiv, som visar att ledande adelssläkter värnade om klostret och klosterkyrkan. Brunet, troligen från ett medeltida antependium, är unikt och originalet förvaras idag på Historiska museet i Stockholm.
I kyrkresan ingick också besök i den vackra gamla prästgården som nu är församlingshem.
LinKvisks kyrksöndag avslutades med pilgrimsmässa i den kyrka som först var sockenkyrka, blev klosterkyrka och nu är församlingskyrka. Vi lämnade Askeby och klosterområdet medan mörkret sänkte sig utanför kyrkan och kyndelsmässodagens ljus fortsatte att brinna för hopp och ljus.
Tack till diakon och guide Ina Nordh!

Interiör Askeby Kyrka

Deltagare

Gunvor Kruse
Linkvisk

Mellanrum

Tack från Thomas Kennedy
 

The Most Respected Kvisk Members,
Greetings to you in the name of our Lord Jesus Christ.
I really thank you so much for your kind help for the widow. Her name is Sundari. It really helps her for her survival. It also helps to get income for her family. I am planning to appoint her as training teacher to another sewing centre. You have really took much pain and liberal contribution for this widow.
I thank mother Sally Stehager to send this money to purchase this new electronic machine. It cost machine with table and chair sum of 25600 INR. She is willing to pay 5000 INR for the table and chair.
I continue to pray for the mission of Kvisk.
Yours in Christ service
Rev. Dr. S. Thomas Kennedy

Sundari
 

Besök av Thomas Kennedy från Indien
 

Vi i Kvisk Linköping fick den 22 augusti besök av prästen Rev Dr Thomas Kennedy från Tamil Nadu i Indien, på hans genomresa till Tyskland. Han tackade Kvisk för dess inbjudan till Våreld 2022, men beklagade djupt att det inte blev något deltagande på Våreld.
Nu fick vi istället möjlighet att träffas och diskutera om allt möjligt i Indien hur det är för kvinnorna och många andra. Vi frågade om kastsystemet fortfarande är i bruk i Indien. Det är borttaget helt och hållet enligt lagen, men redan när ett barn börjar i skolan, så skrivs det in på barnets skolkort vilket kast det tillhör. Därefter följer det med personen hela livet. Det finns ingen möjlighet att ta sig ur sin medfödda kasttillhörighet. Det kallades förr i tiden kastlösa eller oberörbara, men nu är det gängse begreppet dalit.

I södra Indien, dvs Tamil Nadu som Thomas kommer ifrån är det mycket vanligt med daliter, och det är dessutom från den folkgruppen som de flesta kristna kommer. De blir ständigt diskriminerade och nedvärderade. De förbjuds exempelvis att bygga kyrkor. Det är mycket svårt och omständligt att få bygglov. Hinduerna däremot får bygga tempel varhelst de vill. Regeringen strävar efter att utplåna alla minoritetsgrupper, och vill att alla ska ha samma religion och kultur.
Idag finns det 259 olika språk i Indien, men det gemensamma språket är engelska, vilket är ett mycket stort problem. Om man är född i ett kast, finns ingen möjlighet att ta sig ur det, ex.vis genom giftermål. Det är strikta regler som gäller för två personer som vill gifta sig med varandra. Om de inte följs, så finns risk att de blir mördade. Gammal tradition och kultur gäller fortfarande.
Ett mycket stort problem är våldtäkter på unga flickor. De rika kan hur som helst utnyttja flickor och det värsta av allt är att det tystas ned. Mutor är mycket vanligt, och att polisen blir mutad är inte heller ovanligt. Stora skillnader i löner är också vanligt, och särskilt kvinnor får naturligtvis mycket lägre löner, om än alls någon lön.
Uppmuntrande är dock att höra att många kvinnor som har genomgått sömnadskurs genom Mother Sally Sewing Academy, och fått certifikat får möjlighet att köpa sig symaskin till reducerat pris, och kan efter det öppna sin egen skräddarbutik. Det är trots allt en väg att bli sin egen och att få litet inkomst. 214 kvinnor har gått igenom sömnadskurs och fått certifikat. 115 kvinnor har öppnat egen sybutik i sitt hem. Detta har skett sedan 2016, då Thomas startade dessa kurser i församlingshem i sina olika kyrkor.

Thomas hälsar till alla medlemmar i Kvisk och tackar för de bidrag han har fått för detta ändamål. Hans hjärta brinner för kvinnorna, för de fattiga, de leprasjuka och queer people, vilka han ständigt hjälper med mat och ris, samt håller andakter för.
Vi hade en trevlig eftermiddag i Linköping, och vi kände alla en stark gemenskap.

Linköping

Sally Stehager 
Ordf i KviSk Linköpings stift

Mellanrum

Kyrkresa till Tidesrums kyrka, Kisa

Annandag påsk, 18 april reste vi till Kisa för att delta i Emmausgudstjänsten. En av våra medlemmar, som är präst, ledde gudstjänsten - Jenny Ahlén.
Efteråt bjöds det på påskbuffé i församlingshemmet.
Det var en underbar dag i tidig vår och fantastiskt solsken i denna underbara bygd.

Kyrkresa

Mellanrum

Våreld 2022

Referat från konferensen >>

Mellanrum


Kyrkvandring i Norrköping den 18 oktober 2020

Vi var sju stycken medlemmar i Linkvisk som träffades den 18 oktober och var med på gudstjänst i Sankt Johannes kyrka i Norrköping.
Det var en väldigt fin och ljus kyrka, med altarmålningar av Bo Beskow.

Predikan av tillf. präst Lillemor Björling

Sedan hade vi en trevlig lunch tillsammans och givande samtal med norrköpingsborna.

Vi besökte Arbetets museum, som ligger mitt i Motala ström, det så kallade strykjärnshuset.
Där var flera trevliga utställningar med bl a fotografier, teckningar av EWK samt mycket intressant utställning om återvinning och smart klimattänk.
Hur mycket energi det går åt till att skapa textil.
Man borde sluta med att tillverka nya kläder, och ta tillvara allt gammalt.
Vi skiljdes åt efter en solig fin och klar dag i Norrköping.

Med vänliga hälsningar
Sally Stehager

St Johannes kyrka

Kor

Deltagare
 

Mellanrum

 

VIDEO FRÅN VÅRELDS-PLANERINGEN

Våreld 2020 fick ställas in på grund av pandemin. Temat för mötet
var "Vår plats på jorden".Video
Inför mötet i Linköping hade Kerstin Bergman gjort ett bildspel som var tänkt att kunna inspirera till samtal.
Det finns att se på Youtube och är fritt för alla använda. Låt oss göra det!
Här kan du hitta videon "Vår plats på jorden" >>

 

Kerstin Bergmans introduktion:

Klimatångest

Kan vår kristna tro frälsa/rädda/befria oss från klimatångest?

Bibeln har inga direkta svar. Frågan var liksom inte aktuell på den tiden(!) Det vanliga receptet att ångra och be om förlåtelse och lita på Kristi försoningsdöd fungerar inte heller.

Jo, möjligen om vi kollektivt bekänner vårt släktes skuld och gör en massiv bot. Det är i en del traditioner villkoret för förlåtelse.
Men det resonemanget sätter nåden ur spel, frälsning av nåd och genom tron allena, som är vår lutherska tros centrala sats.

Då kommer man på det där med hoppet, det kristna hoppet ska rädda oss. Om det handlar bland annat biskoparnas brev om klimatfrågan. Men vad bygger man hoppet på? Det sägs aldrig.

Vår plats på jorden försöker förankra hoppet i en tro på det som är större än vi. Det behöver man inte gå till det övernaturliga för att finna. Vi finner det i moder Jord, vår mater. Hennes tålamod och kraft att läka och att skapa nytt liv. I kretsloppet blir döden en förutsättning för liv, inte ett straff för syndafallet.

Så kan man tolka påskens budskap.

Det heliga är centrum för allt vad religion heter. Vår moder Jord är helig, måste hållas hel. Hon är helig och okränkbar, för om vi förstör henne kan hon inte köpas tillbaka för alla våra pengar.

Det man håller heligt vördar och vårdar man. Och man förundras över det mater-iella, jorden och solen och hela det oändliga universum – precis som människor häpnade över de naturliga krafter som Jesus satte i rörelse.

Kerstin Bergman 2020

Mellanrum

VERKSAMHET

Trots att Corona pandemin grasserar, så försöker vi hålla igång med litet verksamhet och iakttar de regler som gäller.

Vi har nu börjat med Heliga danser i S.t Lars kyrka igen

Följande datum är det som gäller kl 17.00 - 18.30

Tisdagar i oktober

6/10, 13/10, 27/10 

Tisdagar i november

3/11, 10/11, 24/11

Tisdagar i december

8/12, 22/12

Vi har också kommit igång med Fripratarna varannan onsdag kl 14.00 i ojämna veckor, 
och nu är vi i Sensus lokaler, Apotekargatan.

På måndag i jämna veckor har vi Systruga, kl 14.00 hemma hos mig, Hedborns g 16.

Vi har också bjudit in till en kyrkvandring den 18/10 till Norrköping, vilket framgår av bif fil.

VÄLKOMNA!
 

Mellanrum

Rapport från Linköpings horisont

Vi hade vårt medlems/årsmöte den 8 mars i år, som vi alltid har. Vi höll till på Biblioteket, och vi var 11 st medlemmar samlade.
Vi har varit ett nätverk här i Linköping sedan 2011. Vi utser bara kassör samt två kontaktpersoner på årsmötet.
Nu hade Kerstin Bergman varit kassör hela tiden och började närma sig 85 år, så hon bad att få bli ersatt. Vi föreslog då Eva Dahrén till ny kassör och alla uppgifter om henne lades till i protokollet.

Så var det då bara att gå till banken och byta kontohavare – trodde vi! Nej, nej. I dessa Coronatider, var det inte lämpligt att gå till banken under våren, utan alla papper som behövdes skickades hem till Eva. Hon kliade sig i skallen för alla uttryck och frågor och efter diskussion med oss andra, så skickades pappren in. I slutet av juli fick jag brev från banken. De var inte nöjda med vårt svar på blanketten. De ville ha protokoll från styrelsen, där vi konstituerade oss, och de kunde läsa ut vem som var ordförande, och även våra stadgar och vårt organisationsnummer.
Vi trodde i vår enfald att vi kunde ta Riks-Kvisks stadgar och deras organisationsnummer förstås, men ack nej.
Och så det där med ordförande var ju värre. Vi hade ju inte valt någon ordförande i vårt nätverk. Efter nya diskussioner och samtal med banken, så förstod vi att vi var tvungna att bilda en förening här, för att få en kontohavare godkänd.

Vad göra nu? Ja det blev till att kalla alla medlemmar till ett konstituerande föreningsmöte, så vi kunde välja ordförande, sekreterare och kassör samt två ledamöter, skriva stadgar som var tillämpliga för oss och som alla kunde godkänna. Detta var alltså mitt i sommaren, och med Corona-pandemin som hot. Jodå det gick bra.
Vi skrev kallelse och dagordning och skickade ut. Vi kunde även ha telefonmöte för de som inte ville komma ihop med andra. Den 11 augusti kunde vi så ha ett föreningsmöte, där vi valde styrelse, samt kontaktperson för att anhålla om organisationsnummer hos Skatteverket. Det gick som smort, och vi var 8 st som samlades. Det räckte precis till styrelse, justeringsmän och revisor.
Ansökan om organisationsnummer lämnades in till Taxeringsmyndigheten, och si häromdagen damp brevet ner i brevlådan med organisationsnummer och allt. Bravo! Nu kunde alla blanketter till banken fyllas i på nytt, skrivas under och bevittnas och skickas in på nytt.

Nu gäller det bara att hålla tummarna att detta går igenom. Det vet vi inte, men förhoppningsvis om cirka två månade har vi en godkänd ny kontohavare, eller behörighetsadministratör, som det heter.

Ja, så enkelt är det alltså att bilda förening!

Nu ser vi an hösten med tillförsikt och hoppas kunna komma igång med vår verksamhet igen.
Systuga varannan måndag, Heliga Danser varannan tisdag, Fripratare varannan onsdag.
Allt med rekommenderade avstånd enligt Corona-restriktioner.

Vi hoppas också kunna komma ut och besöka olika kyrkor i vårt stift på söndagarna framöver, men då får vi lov att åka tåg, så att vi inte kommer för nära varandra.

Sally Stehager
Nybliven ordförande i KVINNOR I SVENSKA KYRKAN I LINKÖPINGS STIFT, som är vårt stadgeenliga namn.

2020-08-28

Mellanrum

Här är några bilder från vårt medlems/årsmöte den 8 mars 2020

Medlemmar
De som deltog var Berit Horned, Kerstin Bergman, Eva Dahrén, Lillemor Eriksson,
Monika Styrenius, Anet Kindå, Eva Burgman, Agneta Eriksson, Mona Olsson,
Inger Broddegård, Ulla Thorell och Ragnhild Bertius.

Medlemmar

Medlemmar

Medlemmar

 

Har du en idé?

För att nätverket i Linköping ska fungera som det är tänkt behöver flera medlemmar på olika håll i stiftet engagera sig.
Vi behöver också samverka med flera organisationer.
Hör av dig till stehager@gmail.com med dina uppslag.
Ge gärna tips på sådant som händer i din församling eller på din ort där KviSk kan medverka!

Välkommen!
Sally Stehager
Kontaktperson för norra distriktet, dvs Linköping